God Jul!
Där satt den!
Andra tävlingen för mig och Daim skedde på Landskrona Brukshundsklubb ute i Jyckbo.
Vi kom i en grupp om 11 ekipage.
Jag var nervös att någon skulle gå upp på platsen för Daim har tidigare varit lite instabil om hon blir störd.
Alla gick upp utom Daim! Så stolt jag var. 10 på platsen. Hon tittade på de andra som om hon ville säga: hörde ni inte att vi skulle ligga kvar??
Nu fick jag en bra känsla så när vi körde programmet kändes det lite nervöst men lungt och bra.
Så här blev poängen:
Platsliggande 10
Tandvisning 10 (trots överfall av domaren - Vilken tillgänglig hund var kommentaren)
Linförighet 7 (här får vi jobba)
Läggande 8
Inkallande 10
Ställande 10
Apportering 7 (tuggade o släppte)
Hopp över hinder 10
Helhetsintryck 10 (jättetrevligt ekipage - domarens kommentar)
Poäng 181 totalt!
Långt över förväntan, ett 3:e pris fick vi med oss.
Jag är stolt över min hund.
Daim fick bada i sjön som belöning. Själv svävar jag på rosa små moln:)
Matte Karin
Vår första tävling
Det var mitt fel, Daim skötte sig jättebra! Vi kom på 6:e plats med ett 2:a pris. Nästa gång......
| 2. pris | 155.50 | Karin Persson & Natus Daim(S24608/2009) | ||
| Moment | Domare 1 | Poäng | ||
| Platsliggande | 8.00 | 24.00 | ||
| Tandvisning | 10.00 | 10.00 | ||
| Linförighet | 7.50 | 30.00 | ||
| Läggande | 9.00 | 18.00 | ||
| Inkallande | 8.00 | 24.00 | ||
| Ställande | 7.50 | 22.50 | ||
| Apportering | 6.00 | 6.00 | ||
| Hopp över hinder | 8.00 | 16.00 | ||
| Helhetsintryck | 5.00 | 5.00 |
Tävlingsdax
Börjar idag med att läsa igenom tävlingsreglerna. Det har jag faktiskt aldrig gjort, kan vara bra kanske.
Annars lär man sig nog bäst på att titta på andra som kan.
Det som är svårast är ju platsen eftersom Daim som legat snällt helt plötsligt i höstas började resa sig efter dryga minuten. Så jag får väl leta upp lite träningskompisar.
Har också gått med i en grupp på FB som kommer med många bra tips.
Känner mig mycket inspirerad just nu. Uppfödare Elsebeth finns också alltid med goda råd!
Så nu kör vi!
Karin (o Daim)
En kväll på badet!
Idag fick Daim följa med storasyster Troja till simträning i Helsingborg.
Troja har simmat regelbundet sedan hon blev opererad i båda höfterna som liten valp.
Nu har vi dock haft ett uppehåll på ett år och nu kommit igång igen eftersom vi tycker att Troja känns lite
svag i bakdelen. Biggan på simmet hjälper till att bygga upp hennes muskler igen.
Troja fick simma en stund själv först, sedan släppte vi i syster yster. Med flytväst för säkerhets skull.
Hon frustar och slår upp vatten som hon försöker fånga med munnen. Full fart hela tiden så det blev en liten vilopaus på bassängkanten.
Båda älskar att bada och behöver motionen - Biggan tycker att åtminstone Daim borde slimmas lite,
46,5 kg är lite mycket att bära på för en rottis. Så nu blir det diet ett tag för henne.
Efter badet blev det lite extra träning för Troja i Treadmilen.
Ikväll är det trötta hundar hemma hos oss!
Matte Karin
Musjakt - i garaget!
Alla väskor och lådor gicks igenom och mycket slängdes.
När dom kom till Husses låda med rollerblades fick de en liten överraskning, där hade en musfamilj
byggt bo.
Husse slängde ner lådan på golvet och vi hundar fick nys på de små djuren. Några sprang iväg och vi efter.
Men dom var för snabba och kilade under staketet och försvann. Roligt hade vi en stund i alla fall när vi jagade
mössen runt på garageuppfarten.
När det bara var en liten mus kvar tog Matte lådan och gick över vägen och släppte ut den, hon tyckte tydligen
synd om odjuret.
Det var kul med garageröjning - längtar till nästa!
Daim o Troja
Nytt år nya mål!
Nytt år innebär att man kan sätta upp nya mål. När det gäller hundarna så är det först och främst att spårningen ska bli mer konsekvent och bättre.
Mitt andra mål är att ta mig ut på tävlingsbanan med Daim - i år ska det ske! Vi ska åtminstone klara Lydnads 1 hoppas jag.
Idag har vi varit i skogen med Elsebeth & co och spårat. Vi började med en promenad mella alla hundarna, 6 rottisar och en schäfer! Daim fungerar bra i flocken och det är jättenyttigt för henne att lära sig det sociala spelet.
Sen var det dags att lägga spåren.När jag var på väg till marken jag blivit anvisad till kom 20 hjortar och sprang igenom skogen precis där jag skulle lägga spår till Daim. Ja ja, eftersom det var trångt om plats idag var det bara att lägga spåret och hoppas på det bästa.
Efter fika och social samvaro var det dags att ta spåren. Först ut var Daim. Ett vanligt enkelt U-spår, lite lagom långt. Det gick inte alls, hon blev nog helt blockerad av alla viltspår. Jag fick hjälpa henne så att de sista 50 meterna blev bra i alla fall och hon fick sin slutapport och bollen.
För Troja gick det däremot alldelse utmärkt. Hon har slutat att skenspåra för att göra matte glad utan kör spåret utan problem, dock lite sick-sack men hon är ju labrador. Hon bryr sig inte speciellt mycket om vilt utan ser nog bara dom där köttbullarna framför sig hela tiden vilka är belöningen i slutet.
En av många trevliga dagar i skogen.
Jag ska också försök uppdatera bloggen lite oftare - det får bli ett mål det också!
Vi hörs!
Matte Karin
Gott slut!
Jag, Karin, hade ju tänkt ge mig ut på tävlingsbanan och var anmäld med Daim. Då kom ett löp och ställde till det så senhöstens tävlingar fick ställas in.
Det är inte lätt att träna i meterhög snö så vi får komma igen till våren när man kan se barmark igen.
Några spårdagar har vi i alla fall haft, någon med uppfödare och kullsyskon också.
Och mycket bus i snön har det varit.
Julen har kommit och gått - här kommer en sen hälsning från hundarna:
På julafton blev det julbad i tunnan (ja inte för hundarna då) och sen julklappsutdelning - men först var tomtefar på uppdrag:
Hundarna fick egna juklappar så klart - här med vars en julegris - Daims lever inte längre kan jag berätta.
Nu är det bara någon dag kvar tills det blir nytt år. Några jobbedagar har vi haft. Daim var med Husse på jobb igår och skadade sig tyvärr på något under snön när hon som vanligt for omkring.
Så det blev några stygn och medicin i 10 dagar. Hur vi nu ska kunna hålla henne lugn...
Nu ser vi fram emot ett spännande härligt 2011 - vem vet vad det året ska bjuda på?
Vi vill passa på att önska eventuella läsare ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR!
Avslutning Lydnadskurs 1:2
Det skulle bli spännande och se hur Daim fungerar i dagsljus eftersom de senaste veckorna har träningen nästan bara skett när det är mörkt och hon är lite hispig när det händer saker hon inte riktigt ser.
Platssläggande först och jag kände nästan på mig att Daim skulle resa sig. Det har hon tyvärr gjort nu ett par veckor efter att ha varit stensäker på detta moment tidigare. Hon gick i alla fall rakt fram och inte till någon hund bredvid.
Med denna 0:a i bagaget visste jag ju att vi inte hade någon större chans till bra placering. Nu gällde det att få så bra som möjligt på resten av momenten.
Vi gick ut som nr 2, skönt att slippa vänta.
Tandvisningen gick bra, 10. Linförighet 9,5 - härligt! Läggandet gick som en dans, 10. Även resten av momenten fungerade bra: Inkallande 9,5, Ställande 9,5, apportering 8 (här måste vi träna bort tugg) och hopp över hinder 10.
Helhetsintrycket blev en 10:a med kommentaren "Trevligt ekipage - du kan tävla nu!!
Totalt 163 poäng och tyvärr sist av de 6 som tävlade idag.
Så efter en usel början flöt allt på bra och vi är mycket nöjda både Daim o jag!
Matte Karin
Lydnad 1:2 är nu halvvägs!
Vi är halvvägs in på 2:a terminen på vår lydnadskurs med Daim. Idag kändes det riktigt bra!
För första gången kändes det som om det möjligen skulle gå att genomföra en tävling.
Fritt följ gick bra i längre etapper än tidigare. Hoppet satt fint, inkallning gick bra när Matte blev tydlig med
att säga till Daim att sitta kvar - slarv!
Platsläggandet gick också bra även om Daim hade lite för mycket fokus på allt runtomkring. Det kanske är dags för löp?
Det såg ut så på en del hannar i alla fall. Svårt att veta eftersom Daim bara löpt en gång i sitt liv, trots att hon är över 1 och 1/2 år.
Så nu är det bara att fortsätta träna så det sitter till tävlingen i november! Daim är ett kraftpaket. Om man bara kan få henne att använda sin energi på rätt sätt så kan det nog bli bra!
Matte Karin
MH
7 hundar var med denna dag och vi följde 5 av dom. Daim och Husse gick som nr 6.
MH testet började med att lära känna följegruppen och sedan fick Daim kampa med Husse och en figurant.
Det gick såklart bra, kampa och leka är det bästa hon vet.
Hanteringen gick okej. Hon gillar inte riktigt att främmande människor går igenom henne men hon sa inget i alla fall.
Efter hanteringen var det dags för jakt. En lina med en "kanin" löpte sick-sack uppför en backe. När den var halvvägs upp släpptes Daim som sprang efter. Hon fångade den och kom ner till Husse igen. Jaga gillar hon, lite för mycket ibland.
Sen var det dags för passiviteten, hon har lite svårt att koppla av men det gick okej också.
Efter detta skulle Husse och Daim stå stilla. Efter ett tecken från ledaren kom en figur i blå dräkt med luva för ansiktet fram ur en buske ca 40 meter bort. Figuren hoppade lite upp och ner ett par gånger. Hon tog sedan av sig luvan och kastade en trasa och sprang sedan och gömde sig bakom en annan buske. Husse släppte sedan Daim som direkt sprang fram till figuranten bakom busken och ville leka.
Nästa moment var att Daim och husse gick fram mot en ställning och någon meter ifrån drogs en overall upp snabbt.
Daim hoppade till men sprang inte bakåt som någon av de andra gjort. Först skällde hon och efter en stund gick hon fram och nosade utan hjälp.
Efter det var det dags för rassel. Husse o Daim gick förbi en trälåda där dom drog kedjor och grytlock när de var precis bredvid. Den skrämde henne inte alls. Hon sprang fram och luktade och sen var det bra med det.
Sen kom det som jag fasade för eftersom en av hundarna före Daim blev så rädd att hon sprang iväg och fick hämtas. Husse och Daim fick stå i en glänta. Från två olika håll kom två spöken sakta gående. Daim blev inte speciellt rädd utan väldigt arg. Hon skällde ut spökena, framförallt det ena. När husse gick halvvägs mot det ena spöket gick Daim fram och konstaterade att det var en människa.
Testet slutade med skott och vi kunde konstatera att Daim är fullständigt skottfast. Reagerade knappt alls.
Hon fick väldigt bra resultat och uppfödaren var jättenöjd med kullen.
Vi kunde konstatera att vi har en mycket tuffare hund än vi trodde!
En förundrad matte
Sensommarvärme
Igår var jag och Troja i skogen och spårade med hennes kompisar Tia o Frazze med mattar.
Vi lade spår till varandra denna gång för att variera lite, det gick jättebra! Får nog göra lite svårare
spår framöver för Troja är verkligen på G nu.
Idag var jag och Daim i Bjuv och tränade lydnad. Tyvärr fanns inga kurskompisar där men vi tränade själva och det gick bra. Även utanför plan kändes det bättre idag, mitt största bekymmer med Daim är faktiskt inte själva momenten utan hur hon ska uppföra sig före, efter och emellan momenten på tävling.
Vi får träna på det också.
Platsliggning med skott gick jättebra. Hon låg kvar hela tiden (ca 5 min) och fick några belöningar under tiden.
Tittade sig bara lite omkring när det small.
Nu ser vi fram emot MH på lördag med kullsyskonen. Spännande och pirrigt!
Matte Karin
Höstterminen har startat!
Lydnadskurs 1:2 har startat. Samma lärare men hälften av gruppen är utbytt.
Kvar finns Johanna med Daims syster Thelma <3, Patricia med Veera och Marianne med Nimbus.
Två nya Rhodesian Ridgeback och en svart terrier med sina mattar var med idag.
Det märktes på Daim att det var nya hundar i gruppen, hoppas det lugnar sig lite till nästa gång så att
fokus åter hamnar på matte :(. Det tar alltid lite tid innan man bildat en flock som trivs ihop, både hundar och människor;)
Till nästa gång kör vi kontaktövningar stenhårt.
Den 14 november ska vi ut och tävla så då ska det sitta!
Karin o Daim
Semester!
Drygt halva semestern är avnjuten denna härliga sommar! Lite för varmt tycker hundarna dock.
Mycket bad har det blivit, tyvärr så mycket att Daim fick vattensvans och fick badförbud några dagar.
Nu är vi noga med att torka henne även när det har varit väldigt varmt.
Efter några dagars karneval i stan så åkte vi på årets vandrarhemsemester. Vi brukar åka upp i Sverige och boka rum där hundarna kan bo. Denna gång gick resan till Västkusten, via Dalarna och sedan hemåt på östra sidan av Sverige.
Första stopp blev Rörbäck, Bokenäs. Därifrån blev det en utflykt till vackra idyllen Henån på Orust.
Här har vi precis ätit glass (både vi och hundarna).
Annars njöt vi av sol och bad vid vandrarhemmet som ligger alldeles vid vattnet. Daim trivdes bäst i det höga gräset i vår egen lilla grillhörna. 
Efter några härliga dagar på ett av våra favoritställe bar det vidare till Dalarna som blev en ny upplevelse för oss och hundarna. Ett härligt vandrarhem och vi fick egen ingång och egen veranda!
Det blev både restaurangbesök och bad i Dalälven. Hit kommer vi gärna igen, Avesta var platsen!
Sista stopp för denna gången blev Överum några mil utanför Västervik, denna vackra stad vid vattnet!
Tyvärr kom det rejält med vatten uppifrån också dessa sista dagar. Men ett besök i Västervik blev det i alla fall.
Nöjda har vi nu kommit hem efter en vecka runt i Sverige. Vandrarhemssemester rekommenderar vi varmt till er som reser med hundar, man får bara vara ute i god tid med att boka.
Hundträningen har blivit lidande nu i värmen men det försöker vi ta igen nu de sista semesterdagarna. Lite spår har det blivit och lite lydnad också. På söndag blir det valpträff med klickerträning - det ser vi fram emot!
Men mycket social träning och koppelträning har det ju varit och det är viktigt det också!
Semesterhälsningar från
Karin, Bosse, Troja o Daim
Svalka i sommarvärmen!
Troja däremot springer och gömmer sig bakom matte för där vet hon att husse inte vågar spruta.
Om det alternativet inte finns flyr hon upp på varandan.
Nej det ska vara riktigt bad i sjö eller hav annars duger vatten bara att dricka tycker Troja.
Äran stod på spel...
Båda hundarna skulle tävla, Troja mest för att hon skulle ha kul. Hon hade ju ingen chans med
sina opererade höfter.
Regnet hängde i luften och en åskknall kom det också. Men vi klarade oss bra från regn.
Troja o Daim tävlade i grupp large (stora hundar). Ca 15 hundar tävlade i denna klass, Troja kom sist
som väntat men Daim klarade sig bra. Blev 4:a på 6,90 (ca 70 meter). Vi får ligga i hårdträning till nästa år. Vann gjorde en av våra kursvänner, Patricia med Veera (delad 1:a med en annan hund).
Efter denna eminenta tävling skulle de olika kursgrupperna tävla om ett vandringspris i Brännboll. Vårt lag Lydnad 1:1 vann första omgången och gick vidare till final. Väl där gjorde vi allt, inklusive psykning av motståndarna. Tävlingsmänniskor som vi är allihopa skulle vi bara ta hem detta. Bosse slängde sig för att ta lyra så han är mörbultad. Själv känner jag det som jag har foglossning med alla spurter. OCH VANN GJORDE VI!
Vi fick t.o.m ihop en vinnarramsa innan prisutdelning.
Så nu tillhör bucklan oss till nästa år!
Här är det vinnande laget förutom två som var tvungna att köra hem innan prisutdelning:
Karin
Terminsavslut på kursen
Vi skulle ha en liten tävling som innehöll alla lydnadsmomenten utom apportering. Jag hade inga
större förhoppningar eftersom jag inte anser att Daim eller jag är mogen för att tävla ännu.
Men jag bestämde mig för att det viktigaste idag var att Daim tyckte det var roligt så att det blev
en positiv upplevelse för henne inför kommande "riktiga" tävlingar.
Vi var 5 som skulle tävla. Våra kursledare var domare resp tävlingsledare.
Jag blev lottad som nr 5. Under tiden de andra tävlade så tittade jag lite men försökte mest fokusera på
att få Daim motiverad med lite träning, mycket lek och kontaktövningar samt lite avslappning emellan.
Nu var det vår tur. Linförigheten kändes inte så bra, Daim släpade en hel del. Läggande och ställande kändes bra, utom att hon reste sig från liggande innan kommandot. I hoppet tjuvade hon. Inkallning och platsligg gick däremot jättebra.
När tävlingen var slut fick vi resultaten - och vi vann!
Det trodde jag aldrig! Vi fick 166,5 poäng vilket skulle innebära Godkänt på en riktig tävling. Nu var de nog lite extra snälla så det hade kanske inte räckt på en riktig tävling, men jag var jätteglad ändå.
Nu är jag supermotiverad för att forsätta träna hela sommaren och ser fram emot nästa termin då vi ska ut och tävla på riktigt i höst.
En stolt matte!
Våren är på väg - äntligen!
Denna helg kändes det som om våren sakta närmar sig. På lördagen (efter 1-årskalas hos grannen) åkte husse o matte till sjöarna med oss och vi fick premiärbada för året. Vilken lycka!
Och söndagen tillbringades i trädgården (efter ett kortare träningspass med Daim). Husse tog ut trädgårdsleksakerna och Daim blev överlycklig. Speciellt båtfendern är toppen att leka med. Svår att ta död på också även om hon försökte.
Troja vet däremot hur man njuter en solig dag på varandan!
Leve våren!
Troja o Daim
Djäkla hund!
Vår lilla bebis börjar bli stor. Vi kan inte skylla på att hon är valp längre.
De sista veckorna har hon faktiskt mognat lite också, kanske beroende på löpet.
Träningen går bra, hon drar inte så mycket längre i kopplet och hon lyssnar faktiskt på oss ibland.
Men så idag - efter en träningsrunda i Karlslund, med både träning och lek kom matte hem med båda sina hundar. Jag släppte ut båda ur bilen i garaget som vanligt och plötsligt var Daim borta!
Jag springer runt huset på framsidan och får se en förskräckt tjej bärande på en nakenhund i famnen och Daim viftande på svansen springandes efter henne - på andra sidan gatan!
Ja ja, med mössan i handen for jag efter och bad henne stanna så jag kunde koppla min "kära" hund.
Efter en stund kände hon nog att Daim inte var så farlig och släppte ner sitt kära husdjur så dom fick hälsa.
Det hör till saken att denna hund träffar vi på varenda morgon och hon ser lika rädd ut varje gång.
Rottweilers har ingen hög status i vår stad efter de skriverier som varit nyligen - det är helt klart.
Så nu är det stängd grind i fortsättningen så vår lilla rymmare håller sig på tomten.
En lite skamsen matte
Trojadag!
Idag var matte och Troja i Saxtorp för att träffa Trojas kompisar Frazze och Thia med mattar. Hundarna trivs verkligen ihop. Det var nästan ett halvt år sedan Troja och Thia träffades men det märktes inte.
Vi lade spår till våra hundar, jag gömde lite godis i spåren också förutom pinnarna. Det gick jättebra för Troja idag. På ett ställe fick jag hjälpa henna lite men alla apporter hittades och även köttbullsapporten i slutet.
En jättehärlig dag i skogen, och nog skönt att slippa syster yster Daim ett tag tyckte nog Troja.
Vi ser fram emot nästa spårtillfälle!
Karin o Troja
